Sätt stopp för människohandeln. Bryt den osynliga kedjan

Sätt stopp för människohandeln

Kampanjen ”Stoppa människohandel. Bryt den osynliga kedjan” ska bidra till att sätta stopp för människohandel genom att öka kunskapen om den här typen av brottslighet, som berövar människor deras grundläggande rättigheter.

Under 2022 registrerades över 10 000 offer för människohandel i EU. Men många fall går under radarn. 37 procent av de drabbade är EU-medborgare. De faller offer för olika former av människohandel som sexuellt utnyttjande, arbetskraftsexploatering och tvångstiggeri.

Människohandel är ett våldsbrott som begås av enskilda personer eller organiserade kriminella som verkar internationellt. Människohandlarna kan tjäna upp till 14 miljarder varje år bara för sexuellt utnyttjande.

Att få stopp på människohandeln är en prioritering för både EU och dess partner. Varje persons bidrag kan vara avgörande i kampen mot människohandeln.

Bryt den osynliga kedjan

Det finns en osynlig kedja som kopplar samman nätverk, offer och de som utnyttjar offrens tjänster, ofta utan insikt om problemet.

Det första steget för att bryta kedjan är att öka medvetenheten om problemet – vi förebygger människohandel genom att informera potentiella offer och synliggöra de drabbade.

Men det finns mer du kan göra:

Lär dig känna igen tecknen på att någon kan vara ett traffickingoffer
Se upp så att du inte använder tjänster som offren tvingas utföra
Anmäl misstänkta fall av människohandel
Hjälp offren genast

Du kan också hjälpa till att informera dina medmänniskor genom att delta i kampanjen ”Stoppa människohandeln. Bryt den osynliga kedjan. Allt kampanjmaterial är gratis och du hittar det under rubriken ”Resurser” nedan.

Upptäck tecknen på att någon kan vara offer för människohandel

Har personen alltid sällskap till eller från jobbet eller när hon eller han är ute?
Kan personen tala fritt eller svarar någon annan på hans eller hennes vägnar?
Verkar personen ha förlorat kontakten med familj, vänner eller omvärlden?
Har personen väldigt lite kläder?
Sover personen på sin arbetsplats?
Är personen beroende av någon annan (sin arbetsgivare) för logi och transport? Kan personen röra sig fritt?
Bor personen på en bristfällig, ohälsosam och överbefolkad plats, t.ex. i en nedgången byggnad?
Ger personen sin lön till någon annan?
Om det gäller ett barn: ser pojken eller flickan rädd ut och uppför sig på ett sätt som inte motsvarar hans eller hennes ålder?
Har personen tillgång till sina egna id- och resehandlingar?

Alla faktorer ovan är inte aktuella i varje fall av människohandel. De innebär inte heller nödvändigtvis att det rör sig om människohandel.